Är precis hemkommen från frukost på Gusto där det har diskuterats SMC – Social Media Club. Många intressanta ansikten dök upp och ännu fler frågor väcktes. Anders Abrahamsson menar att det handlar om fyra huvudprinciper:
– Expand Media Literacy
– Share Lessons Learned Among Practitioners
– Encourage Adoption of Industry Standards
– Promote Ethical Practices through Discussion and Actions
Inte glasklart i mina ögon, och han översätter det exempelvis i lokala, regionala och nationella perspektiv som “Folkbildning 2.0, Branschorganisation 2.0, Standardiseringskommission 2.0 och Etikkommitté 2.0″.
Hmm. Jag kan se nyttan ur det lokala och regionala perspektivet – men har svårt att applicera tänket globalt. Vilken nytta gör hela kalaset? Samtidigt känns det som att det redan finns ett lokalt och regional tänk kring detta här i krokarna. Måste vi ha en SMC eller har vi redan kommit långt utan den strukturen? Att jag skriver vi är för att jag tycker redan att många individer som har intresset i Växjös trakter redan är sammanlänkade med varandra till en större helhet.
Jag är fortfarande lite snurrig i skallen och kan inte på det klara se vilken förtjänst en SMC skulle kunna bidra med. Vi är bra på att nätverka, vi gör det, vi pratar och vi utvecklas. Det finns många personer som utan större sociala hinder och begränsningar kan kontakta varandra och göra det som jag egentligen SMC handlar om – att nätverka.
Det finns en smula skepsis till konceptet i min underton, vilken inte ska överdramatiseras. Jag är bara inte helt på det klara med vilken nytta en sådan grupp skulle tillföra. Jag antar att jag kanske med tror på det spontana mötet än det något uppstyrda förfarandet som detta ändå resulterar i, även om det hävdas vara en plattform utan organisatorisk styrning.
Kanske ska jag försöka bli mer klok genom dagens lunch med samma tema?

Lämna en kommentar