love and drama

Ok, det blir inte alltid riktigt som man tänkt sig, för att dementera något tidigare inlägg som handlat om just det. Gårdagen var just den dagen då det var två år sedan jag träffade andra hälften av mitt hjärta, och sedan aldrig släppte iväg. Från 0 till 100% på ett dygn ungefär. Eller snarare en påskhelg. Bästa påskhelgen i mitt liv skulle jag våga påstå.

Well, romatic dinner och myspys tänker du. Well, riktigt så slutade inte dagen. Jag hörde ett mindre vrål utanför, kikade ut och såg A greja, grannarna glo eftersom han gapat och jag undrar vad som sker. Han kommer till dörren och börjar lugna mig. ”Bli inte rädd nu men jag har skurit mig i låret. Och det blöder ganska mycket”. Ja, du läste rätt, han lugnar mig. Borde det inte vara tvärtom? Det märktes tydligt att A aldrig mött den sidan av mig som träder fram i mindre panikartade situationer. Jag blir ju som en filbunke, med en mer logisk personlighet än någonsin och en smula mammig lugnande förmåga.

Han hade skurit sig ganska ordentligt. Blodet rann, såret var sådär mysigt och öppet och köttigt, och vi fick agera lite sjuksystrar innan färden gick till akuten och jourläkarcentralen. Väl där dumpade jag lilla hjärtat för att skynda iväg till Medley och ha BodyBalance. Ett pass som konstigt nog gick bra.

Ingen mysmiddag kanske. Men lite drama. Och mycket kärlek. Kanske blir den här påsken ännu bättre?

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s