intryck.

Det är tydligen mindre timmar på dygnet när man jobbar heltid än när man pluggar heltid och samtidigt jobbar litegrann. Tydligen, eftersom jag bloggar mindre nu än någonsin tidigare. Eller så har jag helt enkelt mindre vettigt att skriva. Troligtvis är det snarare tvärtom – när jag ramlar in genom dörren på kvällarna har jag så obscent mycket nya intryck och tankar med mig i bagaget att.. Att det helt enkelt är svårt att göra ett urval av tankar att sätta ord på, för att göra dem rättvisa.

Varje dag är som en liten resa. Jag får lära mig något, förhoppningsvis får jag lära någon någonting tillbaka och om det är en riktigt bra dag så tar vi i hand och går några steg framåt i processerna. Idag har jag tagit en tur med några av Kronobergs kriskommunikationstänkare och jag vill påstå att samtliga steg som beskrivs i föregående mening bockades av. Resan är i viss mån tröttsam, men suget efter utveckling vinner överlägset.

Det finns så mycket saker att lära sig, utveckla och göra. Idag går tiden åt till att samla tankarna kring alla dessa göranden och försöka förverkliga dem, bit för bit. Iver, nyfikenhet, kreativitet, handlande och positivt tänkande – frågor på det?