Kärleken stensover – eller gjorde åtminstone det fram tills att jag råkade nysa, oväntat och högljutt. Klockan är bara barnet och jag, som inte varit vaken i mer än elva timmar, skulle hellre umgås en stund till. Prata om viktiga saker och kanske titta på ännu en film. Men kärleken han har drabbats av ett litet tics, han vaknar som en klocka varje lördag och söndag – klockan sex. Ungefär. Och där sprack vår helgdygnsrytm.
Kom på att jag inte delat med mig av min finfina födelsedag ordentligt, för den som är intresserad. Började dagen med väckningspuss och kaffe och öppnande av paketet som mamma skickade med mig för flera veckor sedan och fann något välbehövligt – åtta par strumpor. Dagen rullade på fint, ett väldigt spännande projekt diskuterades och tummarna har hållits sedan dess. Genrepet i yoga gick fab. After work med kollegorna var mycket trevlig och spenderades i biblioteket på Bishops med ett glas rött i handen. Lovely.
Efter två röda meddelade kärleken att taxin var framkörd och det var middagsdags. Glad i hågen (läs: salongis) trippade jag ut i ovädret i tron att vi skulle åka hem till mig för lite opretentiöst middagsmysande. Men tji fick jag. Bilen parkerades utanför underbara Hemma hos oss och det serverades underbara svenska tapas under ett par timmar tillsammans med ytterligare ett välsmakande glas rött. UNDERBAR mat, sa jag det? Borde inför en regel om att äta där minst en gång i månaden.
Resterande finfina presenter återfinns i inlägg längre ner och det borde inom kort dyka upp ett kort på de bästa födelsedagskorten jag någonsin fått.
Och igår – det var det äntligen dags att presentera Mojo Yoga på Medleys konvent. Och det gick bra. Skönt och fint och duktiga och engagerade elever, trots att deras kroppar utsatts för hårda påfrestningar under hela dagen. Tack för härligt pass – precis så som Mojo ska vara.
Time to try to sleep. Wish me luck.

Lämna en kommentar