besvikelsen

Eftersom denna måndagen inte riktigt varit till belåtenhet (muffinsbak till trots) så bestämde jag mig för att ett pass med uppiggande musik och aerobics skulle vara lösningen på allt. Jag erkänner att jag var måttligt sugen från början, men vet ändå hur jag fungerar och förlitade mig därför på att de ordnar sig så snart pulsen pumpats upp och svetten börjat lacka. Problematiken ligger i att passet var kasst. Jag är ledsen, men det var så mycket ett bas-pass som ett pass kan bli. Och jag vet att det kan vara lika kul som ett avancerat och bla bla bla, men nej, det var tyvärr inte det denna gång. Jaha.

30 minuter innan det var slut gav jag upp. Jag gick. Konstaterade att besvikelsen över att det inte varit alls så kul som jag hade tänkt mig kändes lika grå som regnhimlen som mötte mig utanför simmis. Nu är jag tillbaka i min lilla vrå och känner mig inte alls tillfreds. VAD SKA JAG GÖÖÖÖRA NUUU?!!?!?!