Tur att jag hade kaffe i skafferiet och nystädat i lägenhet för vid lunch ringde pappa och annonserade ett oväntat men ack så trevligt besök. Medan mamma och pappa roade sig med 13 mils bilresa gjorde jag klart min storyboard och sprang premiärrundan med de nya löpskorna (vilka är klart godkända). Det tryckte bra över bröstet efter att ha sprungit sista halvan av Trummen i motvind, men skam den som ger sig. För att vara årets premiär tycker jag att det gick över förväntan, utan tvekan mycket bättre än första rundan i fjol.
Sedan har både mammas bullar, helstekta fläskytterfilé och min hemmagjorda daimglass hunnit landa i magen. En liten seightseeing Växjö runt och husesyn hos mannen har vi också hunnit med. Tack för besöket!
Nu är jag hungrig igen. Är det ens fysiskt möjligt att känna hunger efter denna eftermiddag? Det är väl i vilket fall dags att börja töja magsäcken inför morgondagen. Vi ska till Osby, you do the math. Götte!

Lämna en kommentar